Lär dig prata thailändska! ;)

1. Khrap och ka

De här två små orden är artighetsmarkörer som vi inte har någon bra översättning av i svenskan. Om du vill framstå som en artig och vänlig person ska du lägga till dem efter de flesta fraserna. Men kom ihåg att Khrap huvudsakligen används av män och Ka av kvinnor. Annars kan du framstå som lite konstig.

2. Phom och chan

Phom används av män när de pratar om sig själva och chan av kvinnor när de pratar om sig själva.

3. Sawatdii

Hej eller hej då. Fungerar i alla lägen som hälsningsfras. Kan byggas ut med torn chao så blir det “god morgon”, torn bai så blir det “god middag” och torn khum så det blir “god kväll”.

4. Kåpp-kun

Betyder “tack så mycket”. Det hör till god ton att tacka för sig i alla kulturer och det är alltid trevligt att tacka på det lokala språket.

5. Chai och Mai

Betyder ja och nej. Med ordet för tack, kåpp-kun, kan du få till ja tack och nej tack: chai kåpp-kun och mai kåpp-kun (och så lägger du till khrap om du är man och ka om du är kvinna så framstår du som en lysande lingvist).

6. Kotååt

Betyder förlåt, men använd det inte när du inte förstår eller hör. Det blir bara konstigt. Då ska du i stället använda:

7. Mai kaow jai

Som betyder “jag förstår inte”.

8. Phom chu och chan chu

Om du vill presentera dig som kvinna använder du chan chu (chan cu Anna). Som man använder du phom chu (phom chu Anders).

9. Mai ao

Ett kunna säga att man inte är intresserad är en nyttig kunskap. Mai ao betyder egentligen “jag vill inte ha” men kan med fördel användas i alla sammanhang där man vill tacka nej till något.

10. Yuu tii nai

En mycket användbar fras som betyder “var finns”. Kan kombineras med “sjukhuset”, roongphayaabaan, “polisstationen”, sathaanii tamruat, eller något annat du vet med dig att du kan behöva på semestern.